I riskzonen för flera brytpunkter

16 brytpunkter för klimatet och deras sannolika temperaturnivå.

En studie från 2022 visar att vi är närmre flera av klimatets ”tipping points”, eller brytpunkter, än vad som tidigare varit känt. En brytpunkt betyder att ett system försätts i ett nytt, självbevarande tillstånd. Det kan till exempel vara att isar på land ohejdat börjar smälta, vilka bidrar till havsnivåhöjningen och minskar jordens förmåga att reflektera inkommande solstrålning (en vit yta är bättre på att reflektera solljuset än en vattenyta). Det kan också vara att golfströmmen försvagas eller att permafrost börjar smälta och släpper ut metan, som spär på uppvärmningen. I bilden ovan pekas de olika systemen med brytpunkter ut tillsammans med sannolika temperaturnivåer. Stockholm Resilience Centre har tidigare sammanställt nio brytpunkter som vi är i närheten av att nå.

Den nya studien har analyserat tillgänglig forskning kring brytpunkter och sammanställt sannolikheten för att de nås vid olika temperaturnivåer. De olika brytpunkterna och sannolikhetsnivåerna illustreras i figuren nedan (klicka för större bild). Staplarnas färg visar hur stor sannolikheten är för att passera trösklarna vid en viss uppvärmningsnivå; låg (gult), medel (rött) och max (mörkröd). Systemen är sorterade efter risknivå, de brytpunkter som kräver minst temperaturförändring står längst till vänster. Den streckade linjen markerar den mest sannolika temperaturnivån, över denna temperatur är sannolikheten betydande att brytpunkten passeras. Vid temperaturer ovanför stapeln är det i princip helt säkert att tröskeln har passerats. De fetmarkerade brytpunkterna har global påverkan och de övriga regional.

Från Armstrong McKay et al. (2022).

Risker vid nuvarande uppvärmningsnivå, ca 1,2°C

I nuläget har människan värmt upp jorden med ca 1,2°C. Redan nu finns en risk för att nå fem brytpunkter; kollaps av Grönlands istäcke, kollaps av Västantarktis istäcke, utdöende av tropiska korallrev, omfattande upptining av permafrost och förändring av vädermönster i Arktis. Dessa brytpunkter ligger alla i undre delen av sannoliks-spannet, men vi kan inte utesluta att de inträffar vid nuvarande temperaturnivå.

Risker vid Parisavtalets temperaturmål 1,5°C och 2°C

1,5 graders uppvärmning är Parisavtalets mest ambitiösa temperaturmål och sannolikt minsta möjliga uppvärmning med tanke på samhällets beroende av fossila bränslen. Här övergår fyra av brytpunktera i föregående stycke över till att bli sannolika, dvs det finns en betydande sannolikhet att de nås redan när 1,5 grader passeras. Inom Parisavtalets temperaturspann, upp till 2,0°C, blir det även sannolikt att jordens alpina glaciärer försvinner. Ytterligare brytpunkter blir möjliga, de har låg sannolikhet men kan inte uteslutas; till exempel kollaps av golfströmmen och utdöende av boreal skog.

Brytpunkterna som är sannolika inom Parisavtalets mål kommer ha stora konsekvenser. Avsmältning av Grönlands och Antarktis istäcken kommer öka havsnivån med över 10 meter på 100-1000 år, vilket får en stor konsekvens för jordens befolkning då majoriteten av våra storstäder ligger nära havet. Upptining av permafrost kommer öka utsläppen av metan och därmed spä på uppvärmningen ytterligare. Stora tundralandskap kommer förändras med omfattande konsekvenser för människor som lever där. Korallrevens utdöende kommer förstöra hela ekosystem och påverka flera hundra miljoner människor som livnär sig på fiske. Förändringen i vädermönster över Arktis kommer kyla ned norra Atlanten och påverka vädermönster i Europa och Nordamerika.

Dagens politiska ambitioner, ca 2,6°C

Dagens löften om utsläppsminskningar från världens länder kommer enligt beräkningar leda till ca 2,6 graders uppvärmning. Det innebär i princip en garanti att samtliga brytpunkter som är sannolika inom Parisavalet redan har eller kommer att passeras. Ytterligare sex brytpunkter kan inte uteslutas, varav en är kollaps av Amazonas regnskog. Vid denna temperaturnivå är risken stor för vattenbrist från jordens glaciärer. Savanner i Afrika försvinner vilket förändrar regnmönster på hela kontinenten. Eftersom Amazonas regnskog är extra såbar på grund av skogsavverkning finns en betydande risk för att skogen dör ut vid denna temperaturnivå.

Bortanför 3 graders uppvärmning

Golfströmmen kommer att kollapsa vilket kyler ner norra Atlanten med omnejd. Detta kommer förändra vädermönster i Europa och Nordamerika. Den boreala skogen förflyttas norrut vilket i hög grad påverkar ekosystem och mänskliga samhällen i Kanada, norra Europa och Ryssland. Kollaps av permafrost kan värma jorden med ytterligare 0,5°C.

Vid ännu högre temperaturer försvinner även vinterisen i Arktis och hela östra istäcket i Antarktis kollapsar. När detta sker stiger havsnivån med mer än 50 meter. Med tanke på att det trots allt finns  politiska löften om temperaturbegränsningar är denna temperaturnivå dock osannolik.

Slutsatser

Sammanställningen visar att vi redan kan ha lämnat ett säkert tillstånd i klimatet bakom oss, eftersom vi redan är i riskzonen för fem brytpunkter. Vid 1,5 graders uppvärmning är sannolikheten hög att vi passerar fyra brytpunkter och ännu fler är möjliga. Dagens politiska löften, som beräknas ge 2,6 graders uppvärmning innebär ett instabilt tillstånd i klimatet där många brytpunkter kommer passeras.
Slutsatsen är tydlig; vi behöver snabba utsläppsminskningar och ta sikte på Parisavtalets mål om max 1,5 graders uppvärmning. Men vi bör också vara medvetna om att även denna temperaturnivå innebär risker för att nå vissa brytpunkter som kommer påverka miljontals människor och kräva omfattande klimatanpassning.

Studien visar dock att sannolikheten är låg för att brytpunkterna inom Parisavtalets mål resulterar i en självuppvärmande jord. Det betyder att det inte är för sent att minska utsläppen, varje insats för att nå Parisavtalet är viktig. Det tål också att påpeka att analyser av brytpunkter är osäkra och dessa slutsatser kan komma att omvärderas med lägre eller högre risker i framtiden.