Vad är klimatkänslighet?
Klimatkänslighet är ett mått på hur mycket jorden värms upp om halten av koldioxid i atmosfären fördubblas jämfört med förindustriell tid. Uttrycket myntades 1896 av den svenska kemisten Svante Arrhenius, som var en av de första att göra beräkningar på växthuseffekten. På engelska kallas det ”equilibrium climate sensivity” (ESC)....
Förstärkt budskap i IPCCs rapporter
Från IPCCs start på 80-talet har klimatforskningen ständigt utvecklats. Huvudbudskapen kring människans påverkan på klimatet har stått sig sedan dess, snarare är det osäkerheterna som tydliggjorts och minskat. Nedan listas budskapen från samtliga rapporter kring människans påverkan på nuvarande uppvärmning. IPCC AR6, 2021: It is unequivocal that human influence...
I riskzonen för flera brytpunkter
En studie från 2022 visar att vi är närmre flera av klimatets ”tipping points”, eller brytpunkter, än vad som tidigare varit känt. En brytpunkt betyder att ett system försätts i ett nytt, självbevarande tillstånd. Det kan till exempel vara att isar på land ohejdat börjar smälta, vilka bidrar till...
De planetära gränserna
Stockholm Resilience Centre har definierat nio planetära gränser, inom vilka mänskligheten kan leva hållbart. Om gränserna överskrids kan det leda till oåterkalleliga konsekvenser för natur och miljö och försätta ekosystem i nya tillstånd. Figuren nedan beskriver till vilken grad de olika gränserna har överskridits; grön betyder att vi är...
Coronakrisens påverkan på klimatet
Pandemin orsakad av coronaviruset covid-19 ledde till minskade utsläpp. Betyder detta att vi räddat klimatet? Virusspridningen startade i slutet av 2019 i Kina. Grafen nedan visar kolkonsumtionen runt det Kinesiska nyåret, som år 2020 inträffade den 25 januari. De grå kurvorna visar hur kolkonsumtionen sett ut 2014-2019, och den...
Skogsskövling leder till pandemier
Forskning har visat att sjukdomar som smittar från djur till människa har ökat de senaste decennierna. Detta är en direkt effekt av ökad kontakt mellan människor, vilda djur och boskap, i takt med människans allt snabbare exploatering av naturen. Då skog omvandlas till betes- eller odlingsmark minskar de vilda...
Tipping points nära brytpunkten
Klimatet blir varmare och nya temperaturrekord slås i en stadig takt, men vid ett visst tillfälle kan plötsligt dramatiska och oåterkalleliga förändringar ske i klimatsystemet. Det sker vid en så kallad ”tipping point”, eller brytpunkt. Det kan vara en liten händelse som försätter hela systemet i ett nytt tillstånd....
Kan vi klara Parisavtalet?
Finns det fortfarande en chans att klara Parisavtalet, och vad krävs för det? Parisavtalet antogs gemensamt av världens länder 2015. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader jämfört med förindustriell tid, med en strävan begränsa den till 1,5 grader. Genom att beräkna en...
Vilket land är störst klimatbov?
En vanlig metod för att undgå handling i klimatfrågan är att skylla på någon annan, till exempel att ”Kina har större utsläpp än vi, därför måste de agera först”. Så vilket land är den sörsta klimatboven? Kartan nedan visar ett års utsläpp av koldioxid från respektive land. Det är...
Växthuseffekten
Svante Arrhenius var en svensk fysiker som 1896 blev först med att beskriva växthuseffekten hos koldioxid. Han konstaterade att förbränning av fossila bränslen kan öka medeltemperaturen på jorden. Hans ekvation för att beräkna jordens strålningsbalans i förhållande till atmosfärens koldioxidhalt används än idag inom klimatforskningen. Vetskapen att människan kan påverkan...