Kategori: Utsläpp

Klimatkänslighet är ett mått på hur mycket jorden värms upp om halten av koldioxid i atmosfären fördubblas jämfört med förindustriell tid. Uttrycket myntades 1896 av den svenska kemisten Svante Arrhenius, som var en av de första att göra beräkningar på växthuseffekten. På engelska kallas det ”equilibrium climate sensivity” (ESC)....

Från IPCCs start på 80-talet har klimatforskningen ständigt utvecklats. Huvudbudskapen kring människans påverkan på klimatet har stått sig sedan dess, snarare är det osäkerheterna som tydliggjorts och minskat. Nedan listas budskapen från samtliga rapporter kring människans påverkan på nuvarande uppvärmning. IPCC AR6, 2021: It is unequivocal that human influence...

Människan är påväg att föra jorden bort från ett livsuppehållande utrymme. Sedan den senaste istiden avslutades (för ca 12 000 år sedan) har vi befunnit oss i epoken Holocen. Holocen karaktäriseras av ett  stabilt klimat, den globala medeltemperaturen har endast varierat inom ett spann på 1 grad. Under denna...

Pandemin orsakad av coronaviruset covid-19 ledde till minskade utsläpp. Betyder detta att vi räddat klimatet? Virusspridningen startade i slutet av 2019 i Kina. Grafen nedan visar kolkonsumtionen runt det Kinesiska nyåret, som år 2020 inträffade den 25 januari. De grå kurvorna visar hur kolkonsumtionen sett ut 2014-2019, och den...

Forskning har visat att sjukdomar som smittar från djur till människa har ökat de senaste decennierna. Detta är en direkt effekt av ökad kontakt mellan människor, vilda djur och boskap, i takt med människans allt snabbare exploatering av naturen. Då skog omvandlas till betes- eller odlingsmark minskar de vilda...

Klimatet blir varmare och nya temperaturrekord slås i en stadig takt, men vid ett visst tillfälle kan plötsligt dramatiska och oåterkalleliga förändringar ske i klimatsystemet. Det sker vid en så kallad ”tippningspunkt”. Det kan vara en liten händelse som försätter hela systemet i ett nytt tillstånd. Redan 2008 identifierades...

Finns det fortfarande en chans att klara Parisavtalet, och vad krävs för det? Parisavtalet antogs gemensamt av världens länder 2015. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader jämfört med förindustriell tid, med en strävan begränsa den till 1,5 grader. FNs miljöorgan sammanställer varje...

En vanlig metod för att undgå handling i klimatkrisen är att skylla på någon annan, till exempel att ”Kina har större utsläpp än vi, därför måste de agera först”.  Så vilket land är den sörsta klimatboven? Kartan nedan visar ett års utsläpp av koldioxid från respektive land. Det är...

Svante Arrhenius var en svensk fysiker som 1896 blev först med att beskriva växthuseffekten hos koldioxid. Han konstaterade att förbränning av fossila bränslen kan öka medeltemperaturen på jorden. Hans ekvation för att beräkna jordens strålningsbalans i förhållande till atmosfärens koldioxidhalt används än idag inom klimatforskningen. Vetskapen att människan kan påverkan...

På det internationella klimattoppmötet i Paris i december 2015 (COP21) tog världens länder ett gemensamt beslut att stödja Parisavtalet. Den 4 november 2016 trädde avtalet ikraft. 194 Länder har undertecknat avtalet och i maj 2019 hade 185 av dessa ratificerat avtalet och därmed blivit parter till det. Kärnan i...