Mat inom planetens gränser

Vår mat har stor påverkan på klimatet och jordbruk står för totalt 11 % av de globala utsläppen. Hos oss i Sverige står maten för ungefär 1/5 av vår klimatpåverkan. Av dessa kommer ca 2/3 från produktion av aminaliska produkter. Vilken typ av kost vi äter har därmed stor betydelse för hur stora våra utsläpp blir.

EAT Lancet Commission har sammanställt forskning och tagit fram kostförslag som både tar hänsyn till hälsa och planetens gränser: Healthy Diets From Sustainable Food Systems. Resultatet är en kost som skiljer sig mycket från vad den genomsnittliga världsmedborgaren äter idag. Den innebär en fördubbling av intaget av frukt, grönsaker, baljväxter och nötter och en halvering av tillsatt socker och rött kött (klicka på tabellen till höger för dagligt intag av respektive livsmedel). Vissa populationer i världen är dock beroende av betesdjur och animaliskt protein från boskap, det är främst industrialiserat kött som konsumeras i rika länder som måste minska. Dessutom finns det fortfarande grupper som belastas av undernäring och här kan vegetabiliska livsmedel vara otillräckliga ur näringssynpunkt. Vid rekommendationer bör hänsyn tas till lokala förutsättningar. Men rapporten är tydlig med att omfattade förändringar i vår kosthållning är nödvändiga.

”Utan åtgärder riskerar världen att inte uppfylla varken FN:s hållbarhetsmål eller Parisavtalet, och dagens barn kommer att ärva en planet i förfall, där en stor del av befolkningen i allt högre grad kommer att drabbas av undernäring och sjukdomar.”

För en svensk medborgare är det framförallt mängden kött som skiljer sig stort från dagens intag. Idag äter medelsvensken ca 40 kg benfritt rött kött (nöt, gris och lamm) per år (Jordbruksverket, 2019), vilket motsvarar 111 g/dag. Enligt EAT Lancet är en hållbar konsumtion 14 g/dag, vilket betyder att vi bör äta endast en åttondel av dagens intag. Av dessa 14 g är hälften nötkött och hälften griskött.

Men vad händer med Sveriges naturbetesmarker om vi endast äter 7 g nötkött om dagen? Naturbetesmarker är viktiga både utifrån biologisk mångfald och landsbygdskultur. Forskare på SLU har undersökt vilken typ av kost som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv där vi nyttjar betes- och odlingsmarken optimalt i Sverige (Röös et al., 2016). Detta genom större grad av självförsörjning, att vi äter det som är lämpligt att odla i vårat klimat (med undantag från kaffe, te, tropiska frukter och nötter), att naturbete nyttjas i så stor grad som möjligt samt att andra djur främst föds upp på restprodukter. Rapporten visar att vi kan minska vår konsumtion av nötkött med upp till 88 % med samma andel betesmarker som idag. Siffrorna från SLU stämmer alltså bra överens med de från EAT Lancet.

Världsnaturfonden WWF tagit fram ett verktyg, One Planet Plate, med exempel på veckomenyer som ger en hållbar kost. Här går det också att beräkna klimatpåverkan från en enskild måltid.