De planetära gränserna
Människan är påväg att föra jorden bort från ett livsuppehållande utrymme. Sedan den senaste istiden avslutades (för ca 12 000 år sedan) har vi befunnit oss i epoken Holocen. Holocen karaktäriseras av ett stabilt klimat, den globala medeltemperaturen har endast varierat inom ett spann på 1 grad. Under denna period har mänskligt liv på jorden frodats, vi blev jordbrukare och folkmängden ökade från några miljoner till över 1 miljard fram till industrialiseringens start.
Därefter har befolkningsmängden ökat ytterligare, människan har orsakat 1,2 graders uppvärmning, ekosystem visar tydliga tecken på försämring och varningstecken på tippningspunkter dyker upp. Vi har gått in i Antropocen, en era där mänsklig aktivitet bestämmer förutsättningarna för livet på jorden.
Forskare har tagit fram nio planetära gränser som definierar jordens livsuppehållande utrymme. Om gränserna överskrids kan det leda till oåterkalleliga konsekvenser för natur, miljö och ekosystem. Planetary Health Check sammanfattar årligen jordens tillstånd. I rapporten från 2025 konstateras att vi har överskridit 7 av 9 planetära gränser.
Figuren nedan visar 2025 års tillstånd för de nio systemen med tillhörande planetära gränser (en del av dem har fler variabler). Grönt betyder att systemet befinner sig inom den planetära gränsen, gult att gränsen har passerats med risk för negativa konsekvenser och rött till lila innebär hög risk för negativa konsekvenser. Nedanför figuren beskrivs de olika systemen.
Stratospheric Ozon Depletion (koncentration av ozon)
Ozonet i stratosfären skyddar oss från ultravioletta strålar från solen. Ultraviolett ljus innebär både en risk för människor (främst hudcancer) och kan även skada vissa ekosystem.
Under 80-talet upptäcktes ett ozonhål över Antarktis orsakat av mänskliga utsläpp av vissa kemikalier, till exempel freoner. 1987 enades världens länder att stoppa utsläppen i Montreal-protokollet. Ozonskiktet har därefter långsamt återhämtat sig, vilket betyder att vi lyckats hålla oss inom den planetära gränsen. Även om ozonhålet minskat kvarstår det dock fortfarande och behöver övervakas.
Atmospheric Aerosol Loading (koncentration av partiklar i atmosfären)
Aerosoler är partiklar i atmosfären som främst härrör från förbränning av fossila bränslen, kol och biomassa, till exempel sot eller smog. De spelar en avgörande roll för jordens klimat, eftersom de underlättar molnbildning, vilket påverkar både regnmönster och solens instrålning. De skuggar även jorden från inkommande solljus. Aerosolernas påverkan har redan bekräftats av förändringar i monsunregn.
Aerosolerna har också en direktpåverkan på djur och människors hälsa, i områden med höga luftföroreningar beräknas 800 000 personer dö i förtid varje år. Aerosoler minskar globalt, även om vissa områden fortfarande har höga halter.
Ocean Acidification (havsförsurning)
En fjärdedel av våra koldioxidutsläpp tas upp av havet. Där omvandlas de till kolsyra vilket gör havet surare. Detta försvårar tillväxten hos plankton och koraller, samt de marina djurens skal- och skelettuppbyggnad. Plankton är en avgörande byggsten i många av havets näringskedjor och en minskning kan innebära en dramatisk minskning av fiskbeståndet. Surheten i havet har ökat med 30 % sedan förindustriell tid.
Under 2025 bedömdes för första gången att den planetära gränsen för havsförsurning överskridits.
Freshwater Change (global sötvattenanvändning)
Jordens sötvattencykel är starkt påverkad av människan, direkt genom konsumtion och indirekt genom klimatförändringen. Människan har modifierat stora vattenreservoarer och flöden på jorden genom förändrad landanvändning och bevattning. Sådana förändringar kan vara oåterkalleliga, till exempel uttorkning av sjöar eller reservoarer.
Den planetära gränsen har överskridits och tillgången på färskvatten är i riskzonen i flera områden på jorden.
Land System Change (markanvändning)
Tre fjärdedelar av landytan på jorden är idag direkt påverkad av människan. Skogar, gräsängar och våtmarker har omvandlats till jordbruk eller skogsbruk. Förändringen är en av orsakerna till den stora förlusten av biologisk mångfald. Ett minskat skogstäcke minskar jordens naturliga sänka av koldioxid.
Den planetära gränsen för ett stabilt skogstäcke har passerats och vi är påväg mot att halvera andelen skog på jorden, vilket innebär höga risker biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster.
Climate Change (klimatförändring)
Mängden koldioxid i atmosfären passerade 400 ppm år 2016, och fortsätter stiga. Halten inte varit så hög på 4 miljoner år. Den planetära gränsen för koldioxid 350 ppm. Innan industrialiseringen låg halten på ca 280 ppm.
Klimatförändringen innebär stora risker för flera av jordens ekosystem och vissa förändringar är oåterkalleliga. Ett exempel är förlusten av is i Arktis, där det minskade istäcket frigör land- eller havsyta som mer effektivt tar upp värme, vilket innebär att uppvärmningen går ännu fortare.
Modification of Biochemical Flows (kväve- och fosforcykeln)
Omloppet av kväve och fosfor i naturen har förändrats i takt med industrialiseringen, främst inom jordbruket. Både kväve och fosfor är avgörande för odling och ingår i konventionella gödningsmedel. Kvävet hamnar i atmosfären och regnar tillslut ner igen, med föroreningar och övergödning som resultat. Fosfor rinner ut i vattendrag och slutligen havet där det bidrar till minskad syrehalt och ökad tillväxt av alger.
Människan står nu för större utsläpp av kväve än jordens samlade ekosystem. De planetära gränserna för både kväve och fosfor är överskridna och risken är hög för stora konsekvenser, så som utplånande av ekosystem.
Introduction of Novel Enteties (Kemiska föroreningar)
Utsläpp av giftiga och långlivade kemikalier, som syntetiska bekämpningsmedel, tungmetaller eller radioaktiva ämnen kan ha oåterkalleliga effekter på djur och ekosystem. Exempel är mikroplatser och PFAS. Även om upptaget hos enkilda individer inte är dödligt så påverkar det fertiliteten och kan orsaka genskador. Långlivade kemikalier kan också påverka miljön långt från utsläppskällan och i flera steg i näringskedjan.
Varje år släpps tusentals otillräckligt testade kemikalier, plaster och andra nya ämnen ut i miljön, med okända konsekvenser. Den planetära gränsen innebär att inga otestade kemikalier ska släppas ut i naturen. Den gränsen överskrids gång på gång.
Change in Biosphere Integrity (förlust av biologisk mångfald)
Förslusten av biologisk mångfald och artutdöende har aldrig förr i mänsklighetens historia varit så intensiv som under de senaste decennierna. Den drivs av människans ökade efterfrågan på mat, vatten och naturresurser. Vi lever idag i det sjätte massutdöendet, vilket föregås av utrotningen av dinousaurierna för 60 miljoner år sedan. Den planetära gränsen har överskridits till olika grad på olika delar av jorden.
Läs mer om tippningspunkter hos klimatet som är nära att passeras och mat inom planetens gränser.