Hur dåligt är det att flyga, egentligen?

Flyget står ju bara för några enstaka procent av alla utsläpp. Och vi måste ju flyga för att möta andra kulturer och upprätthålla relationer mellan länder. Eller?

Utsläppen som en medelsvensk orsakar är idag ca 10 ton CO2 per år. Utav dessa står flyget för ca 10 %, dvs 1 ton. Det är samma nivå som vi måste ner till för att hålla oss inom Parisavtalet (se mer om hur våra utsläpp är fördelade här). Det betyder att just nu äter vårt flygande ensamt upp hela vår utsläppsbudget.

Hur stora är då utsläppen från en flygresa? Forskare på Chalmers har tagit fram ett verktyg där detta enkelt illustreras: Flight Emission Map. I figuren nedan visas hur stora utsläppen blir utifrån olika avstånd från Stockholm. Utsläpp för en enkelresa Stockholm – London blir ungefär 0,5 ton CO2 medan utläpp utanför Europa blir mer än 1 ton. En resa till USA ger över 2 ton CO2.

Det är alltså ganska lätt att nå över 1 ton CO2 i utsläpp från en enda resa. Med den vetskapen är det också lätt att dra slutsatsen att flygandet är en stor klimatbov. Ska vi hålla oss inom Parisavtalet och använda vårt utsläppsutrymme även till andra aktiviter (landtransporter, mat, prylar) har vi knappt råd att flyga varje år. En långresa kan möjligen göras vart 5-10:e år.

Men ny teknik då, det talas ju om ett fossilfritt flyg? Det finns i dagsläget två huvudspår när det gäller fossilfritt bränsle. Det ena är biobränsle. Biobränsle gjort på växter, främst skog, är visserligen fossilfritt men det bidrar fortfarande med utsläpp av CO2, som har en uppehållstid i atmosfären på ca 10 år. Eftersom klimatkrisen är akut och utsläppen helst ska ner här och nu är biobränsle därför inte en optimal lösning. Dessutom är tillgången på biobränsle begränsad. Beräkningar har visat att produktionen i Sverige kan räcka till bränsle för vårt nuvarande inrikesflyg, men då finns inget över till övriga transportsektorer, tex lastbilar och båtar. Och inget till utrikesflyget.

Den andra möjligheten är elflyg. Det finns exempel på elflyg som flygit långa sträckor, men de flygplanen är väldigt små och lätta. Batteriernas tyngd gör det idag omöjligt att driva passagerarflyg på el. Ett fossilfritt flyg är än så länge långt fram i tiden och det är bråttom att minska utsläppen. Slutsatsen är alltså att flygandet måste minska.

Men ändå, flyget står ju bara för några få procent av de globala utsläppen? Här kommer rättviseperspektivet in. Det är idag ca 3 % av jordens befolkning som har möjlighet och råd att flyga. Därför är också utsläppen från flyg en liten andel av de globala utsläppen. Men om alla skulle flyga lika mycket som den rika delen av världen så skulle utsläppen bli enorma. Nedan visas en ögonblicksbild från FlightRadar och här är det lätt att se vilka delar av världen som nyttjar flyget.

Flyget behövs och är en nödvändig del av en global värld, där möten är viktiga för att bygga relationer mellan länder. Om inte annat för att komma överens om hur utsläppen ska minska. Men vi behöver fundera på vilka resor som är försvarbara utifrån den klimatpåverkan de står för.

Här finns ett utmärkt blogginlägg som förklarar flygets klimatpåverkan mer i detalj: Per Grankvist – fakta om flygets klimatpåverkan.