Sveriges utsläpp och svensk konsumtion

Många påstår att vi i Sverige är bra på att minska våra utsläpp jämfört med andra länder. Stämmer det? Diagrammet nedan visar Sveriges utsläpp sedan 1990 (klicka för större bild). Det stämmer mycket riktigt att Sverige har minskat sina utsläpp. Framförallt har utsläppen minskat inom uppvärmning och elförbrukning. En stor del är transporter, och utsläppen från utrikes transporter har ökat.

Om vi fördelar de nationella utsläppen på alla i Sverige blir det ca 4 ton CO2 per person och år. Sverige har lägre utsläpp per capita än de flesta andra industrialiserade länder, se Vilket land är störst klimatbov?

Men om vi ser till vad vi i Sverige konsumerar? Vi importerar en hel del från andra länder, till exempel mat, elektronik och kläder. För att beräkna våra konsumtionsutsläpp subtraheras de utsläpp som sker inom Sveriges gränser orsakade av varor som exporteras, medan de utsläpp som vi orsakar i andra länder genom vår konsumtion adderas. Diagrammet nedan visar att våra konsumtionsutsläpp totalt är 8 ton CO2 per capita. Våra konsumtionsutsläpp är alltså dubbelt stora som utsläppen inom Sverige. Den högra stapeln i diagrammet visar hur stora utsläpp vi har råd med för att hålla oss inom Parisavtalet; max 1 ton CO2 per person och år.

De olika kategorierna i diagrammet visar att det inte finns en enskild lösning för våra utsläpp utan de måste minska inom samtliga av våra aktiviteter; boende, livsmedel, transporter, offentlig konsumtion och investeringar. Kategorin transporter fångar inte den totala klimatpåverkan från internationella flygresor. Det beror på att utsläppen baseras på tankat flygbränsle i Sverige, och höghöjdseffekten är inte medräknad (läs mer om flygets klimatpåverkan). Offentlig konsumtion utgörs av de varor och tjänster som exempelvis skolor, sjukhus och myndigheter köper in för att bedriva sin verksamhet. Investeringar är utsläpp kopplade till inköpet av byggnader, maskiner, datorer, värdeföremål och lagerinvesteringar.

Läs mer om utsläppsstatistik på Naturvårdsverket.se. Gör en egen utsläppsinventering på klimatkontot.se eller klimatkalkylatorn.se.

Fotnot: I ovanstående text används CO2 lite slarvigt i stället för det korrekta uttrycket ”koldioxidekvivalenter”. Det betyder att övriga växthusgaser, till exempel metan, ingår i beräkningarna.