Växthuseffekten

Svante Arrhenius var en svensk fysiker som 1896 blev först med att beskriva växthuseffekten hos koldioxid. Han konstaterade att förbränning av fossila bränslen kan öka medeltemperaturen på jorden. Hans ekvation för att beräkna jordens strålningsbalans i förhållande till atmosfärens koldioxidhalt används än idag inom klimatforskningen. Vetskapen att människan kan påverkan klimatet genom att förändra atmosfärens sammansättning är alltså över 100 år gammal.

Atmosfärens växthuseffekt har en stor roll för klimatet på jorden. Idag är jordens medeltemperatur ca 15°C, utan växthuseffekten hade det varit ca 30 grader kallare, vilket hade gjort nuvarande liv på jorden omöjligt.

Det finns fler växthusgaser än koldioxid. Pajdiagrammen nedan visar fördelningen av växthusgaser atmosfären (vänster) och fördelningen av våra utsläpp av växthusgaser (höger). I vänstra bilden syns att vattenånga är den enskilt viktigaste växthusgasen, den står för 95 % av den totala växthuseffekten. Koldioxid står idag för ca 3,6 %. Den resterande delen är framförallt metan och lustgas (1,4 %).

När det gäller den del av växthuseffekten som vi människor står för ser det annorlunda ut. Koldioxid står för den största delen, 84 %. Metan står för 9 % och lustgas för 5 %. Även freoner påverkar med 2 %. Sedan industrialiseringen har människans utsläpp ökat jordens temepratur med ca 1 grad, se hur utsläppen av koldioxid har förändrats.

Vi släpper även ut vattenånga vid olika typer av förbränning, men mängden vattenånga regleras naturligt i atmosfären beroende på temperaturen. Om atmosfären är mättad på vattengånga bildas moln- eller regndroppar. Om temperaturen stiger kan däremot atmosfären hålla mer vattengånga, vilket alltså ytterligare spär på växthuseffekten.

Men hur funkar växthuseffekten? Växthusgaserna har egenskapen att släppa igenom högfrekventa våglängder av ljus, t ex solljus, men absorberar lågfrekvent ljus, t ex värmestrålning. Jorden skickar hela tiden ut värmestrålning i rymden. En del av denna absorberas av växthusgaserna i atmosfären, som i sin tur skickar ut värmen i alla riktningar, inklusive tillbaka till jorden. Det betyder att ju mer västhusgaser vi har i atmosfären, desto mer av värmen från solen behåller vi.

Bilden till höger visar ett tidningsurklipp ur Rodney and Otamatea Times från 1912 där det rapporteras att kolanvändningen påverkar klimatet och utsläppen av koldioxid kan höja jordens temperatur inom de närmsta decennierna.

Tack Bioninja för pajdiagram.