Kan vi klara Parisavtalet?

Finns det fortfarande en chans att klara Parisavtalet, och vad krävs för det? Parisavtalet antogs gemensamt av världens länder 2015. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader jämfört med förindustriell tid, med en strävan begränsa den till 1,5 grader.

Genom att beräkna en kolbudget, dvs den mängd växthusgaser atmosfären kan innehålla för att hålla jordens medeltemperatur vid en viss nivå, så ges mängden utsläpp vi har kvar för att klara Parisavtalet. Organisationen Carbon Brief har dessutom beräknat hur snabbt vi måste minska utsläppen beroende på när vi påbörjar åtgärderna. I beräkningarna ingår inte negativa utsläpp, dvs metoder för att fånga in redan orsakade utsläpp.

Figuren nedan visar färdplaner för att klara 1.5-gradersmålet, beroende på vilket år utsläppsminskningarna startar. Den svarta kurvan visar våra årliga koldioxidutsläpp mellan år 1980 och 2018, vilka ökat för nästan varje år. Om vi hade vi påbörjat åtgärderna år 2001 (den yttre gula kurvan) hade vi behövt minska utsläppen med ca 3 % per år. Hade de påbörjats år 2019 hade vi behövt minska utsläppen med 15 % per år. För varje år från och med 2019 krävs snabbare åtgärder och blir kurvan brantare. Om utsläppen fortsätter på samma nivå som 2018 är vår kolbudget slut år 2026, då måste utsläppen i princip ner till noll samma år.

För 2-gradersmålet finns lite större utsläppsutrymme, se motsvarande figur nedan. Endast 1-2 % i utsläppsminskning per år hade behövts om vi påbörjat åtgärderna år 2001. År 2019 krävdes 4-5 % och väntar vi med åtgärder till år 2026 krävs en minskning på 7 % per år.

Läs om skillnaden mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning och Carbon Law från Stockholm Resilience Centre.