Kan vi klara Parisavtalet?
Finns det fortfarande en chans att klara Parisavtalet, och vad krävs för det? Parisavtalet antogs gemensamt av världens länder 2015. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader jämfört med förindustriell tid, med en strävan begränsa den till 1,5 grader.
FNs miljöorgan sammanställer varje år ”Emissions Gap Report” där framtida temperaturnivåer beräknas utifrån ambitioner i klimatpolitiken. År 2025, tio år efter Parisavtalets antagande, konstaterar Emissions Gap Report att ett överskridande av 1,5°C uppvärmning är mycket troligt inom det kommande decenniet. Nuvarande klimatpolitik räcker inte för att hålla oss under 1,5°C.
FN skriver att överskridandet av 1,5°C måste begränsas genom snabbare och kraftigare utsläppsminskningar. Varje litet bidrag till begränsad uppvärmning innebär mindre risker för människor och ekosystem, lägre skadekostnader och ett minskat beroende av osäkra tekniker som koldioxidinfångning. FN pekar på att alla lösningar redan finns, politiker har all möjlighet att påskynda klimatåtgärderna.
Rapporten lyfter fram att uppvärmningen till seklets slut trots allt beräknas blir lägre nu jämfört med när Parisavtalet antogs för tio år sedan; då pekade beräkningarna på en uppvärmning på 3-3,5°C. Med nuvarande klimatpolitik beräknas uppvärmningen landa på 2,8°C, med rika länders finansiering 2,3–2,5°C. Sedan 2024 har klimatpolitiken förbättrats ytterligare av flera länder men effekten kommer motverkas av USA:s utträde ur Parisavtalet.
Figuren nedan visar visar olika framtida utsläppsbanor från Emissions Gap Report 2025. Den mörkblå linjen visar en framtid med nuvarande klimatpolitik och samma årliga utsläpp som idag (2025), vilket innebär 2,8 graders uppvärmning i slutet av seklet. De ljusare blå linjerna visar löften som angetts i Parisavtalet, där ”conditional” inkluderar de som kräver extern finansiering. Dessa ger 2,5 respektive 2,3 graders uppvärmning. De två röda linjerna visar utsläppsbanor för att nå 1,5 och 2-gradersmålen. För att klara dessa mål borde utsläppen börjat minska redan år 2020. Det är tydligt att nuvarande utsläpp är på alldeles för höga nivåer.
Fördjupning: koldioxidbdget
Genom att beräkna en kolbudget, dvs den mängd växthusgaser atmosfären kan innehålla för att hålla jordens medeltemperatur vid en viss nivå, så ges utsläppsutrymmet vi har kvar för att klara en viss temperaturgräns. Ju längre vi väntar med att minska utsläppen, desto mer måste vi minska utsläppen varje år framöver. En studie från 2024 har beräknat återstående kolbudgetar beroende på klimatambition, se tabellen nedan. Budgetar anges för uppvärmningsnivåerna 1,5, 1,7 respektive 2,0°C. Dessutom anges de utifrån två olika sannolikheter att klara uppvärmningsnivån, 50 % sannolikhet eller 83 % sannolikhet. Ju högre sannolikhet, desto lägre kolbudget.
Mellan 2020 och 2023 var de globala utsläppen ca 55 Gt CO2 per år. Siffrorna inom parentes i tabellen anger antal år kvar av budgeten givet att de globala utsläppen håller sig på samma nivåer. Om utsläppen skulle öka blir antalet år färre, och om utsläppen skulle minska blir antalet år fler för respektive budget.
| Beräknad återstående kolbudget (Gt CO2) | ||
| Sannolikhet för att begränsa uppvärmningen | 50 % | 83 % |
| 1.5 °C global uppvärmning | 200 (4 år) | 100 (2 år) |
| 1.7 °C global uppvärmning | 550 (10 år) | 350 (6 år) |
| 2 °C global uppvärmning | 1100 (20 år) | 750 (14 år) |
För att klara 1,5-gradersmålet med 50% sannolikhet återstår 4 år från år 2024 med nuvarande utsläppsnivå, innan utsläppen helt måste upphöra. För att klara 2-gradersmålet med 50% sannolikhet återstår 20 år av dagens utsläpp. Vill vi klara 2-gradersmålet med 83% sannolikhet återstår 14 år.
Läs om Sveriges kolbudget och skillnaden mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning.
På Climate Action Tracker, visas hur stor uppvärmning dagens politiska åtaganden kommer leda till.