Sveriges kolbudget

Ett sätt att konkretisera målen för Parisavtalet är att beräkna hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut i atmosfären innan den globala temperaturen stiger till en viss temperaturnivå. Detta kallas kolbudget. Genom att subtrahera redan orsakade utsläpp och anta att de årliga utsläppen håller sig på samma nivå framöver, ges antal år kvar till överskridande av respektive temperaturhöjning. Figuren nedan beskriver resterande år för temperaturhöjningarna 1,5, 2 och 3 grader, med tre olika sannolikhetsnivåer. Observera att figuren gjordes år 2016, vilket alltså är referens för de resterande åren.

Figuren visar att år 2016 hade vi drygt 5 år kvar med dåvarande utsläppsnivåer för att med 66 % sannolikhet hålla oss under 1,5 graders uppvärmning.

Klimatforskaren Kevin Anderson har belyst rättviseperspektivet genom att fördela kolbudgeten på alla världens medborgare. Genom antalet invånare i Sverige ges Sveriges kolbudget: 300-600 miljoner ton CO2 fr o m år 2018. År 2016 var Sveriges territoriella utsläpp ca 60 miljoner ton CO2. Med dessa årliga utläpp räcker kolbudgeten alltså i 5-10 år fr o m år 2018.

För att minska utsläppen ettappvis krävs en minskningstakt på 10-15% per år fram till år 2050. Det kan jämföras med Sveriges klimatlag, där minskningstaken är 6% per år och Global carbon law, där minskningstakten är 7% per år.

Figur från Carbon Brief.

Läs mer: Parisavtalet. Kevin Anderson. Carbon Law. Sveriges klimatlag.